Tågresor lika underhållande som böcker

Jaha, semestern är slut och första dagen på jobbet är avklarad. Jag är något trött efter att ha spenderat en hel dag i en dåligt ventilerad aula och träsmaken sitter fortfarande kvar i baken. Men det var ändå skönt att vara tillbaka på jobbet och att få träffa kollegorna igen (jag har de bästa). Det var också trevligt att åter få åka tåg och återse mina pendlarkompisar.

Trots mycket snack i början på resan så fick jag en hel del läst i Robert McCammons Boy's Life. Desto mindre blev det dock på vägen hem. Ett tyskt par, mor och dotter, satte sig framför mig och när mamman plockade upp Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen ur handväskan, så var jag tvungen att påpeka att jag nyss hade läst ut den, vilket ledde till att vi hade en intressant diskussion om boken.

När vi hade språkat klart så började jag läsa Boy's Life igen, men eftersom jag var trött efter den långa dagen på jobbet hade jag problem med koncentrationen och började därför tjuvlyssna på en äldre dam som satt och pratade med ett äldre par. Kvinnan berättade för paret att hon var på väg till sin dotters svärmor. Hon påpekade att dotterns svärmor var hemsk och att hon verkligen inte tyckte om henne. Förra sommaren hade kvinnan till exempel ljugit och sagt att hon var sjuk då dotterns svärmor hade bjudit hem henne, och eftersom hon redan hade ljugit en gång kände hon sig tvungen att till slut åka dit.

Ibland kan tågresor vara lika underhållande som böcker.