måndag 27 juli 2009

"The Lottery" - Hungerspelens föregångare!

Suzanne Collins måste ha inspirerats av Shirley Jacksons "The Lottery" (1948), då hon skrev Hungerspelen (läs recensionen här) för berättelserna påminner väldigt mycket om varandra. Fast Collins har gått steget längre och fortsatt sin berättelse där Jackson valde att avsluta sin.

Jackson ska ha skrivit "The Lottery" på bara två timmar och lämnade in den till the New Yorker utan några större revideringar. När den publicerades var det många läsare som ställde frågor om slutet, hur det skulle tolkas, men Jackson vägrade att förklara slutet eftersom hon ville att läsarna skulle göra sina egna tolkningar.*

"The Lottery" börjar mycket muntert. Det är sommar, blommorna blommar och gräset är extra grönt. Folk har precis börjat samlas på torget inför det årliga lotteriet som strax ska äga rum. Barnen leker för fullt och några samlar stenar. Mr. Summers som har hand om lotteriet kommer bärandes på en svart låda. I lådan ligger lika många lappar som det finns människor i byn eftersom samtliga måste delta, även barnen.

Stämningen börjar bli orolig då Mr. Summers gör sig redo för att börja. En av människorna säger till en annan att i en del byar har man faktiskt slutat med lotteriet. Något motvilligt börjar en efter en att gå fram till lådan för att dra en lapp, men de får inte titta på lappen förrän alla har dragit. Ju längre lotteriet fortskrider desto obehagligare bli stämningen i folksamlingen, och när vinnaren presenteras förstår man till sin förskräckelse varför...

"Lotteriet" är en mycket obehaglig novell som definitivt tar en oväntad vändning i slutet. Jackson börjar mycket smart genom att ge en vacker och munter miljöbeskrivning, en beskrivning som dock blir mörkare och mörkare ju närmre slutet man kommer. Ja, om man gillar böcker som Hungerspelen så ska man definitivt läsa "The Lottery". Novellen hade lika gärna kunnat ha skrivits på 2000-talet - så tidlös är den!

*Källa: Literature an Introduction to Reading and Writing, Edgar V. Roberts & Henry E. Jacobs

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar