Oönskad är en tafatt dystopi som är en dystopi i sig

Ungdomsdystopin Oönskad (The Declaration, 2007) är Gemma Malleys debutbok. Den utspelar sig i England år 2140. Läkemedelsföretag har framtagit ett Långtlivpiller som gör att människorna kan leva för alltid. Detta har lett till att England blivit överbefolkat och staten har därför fått införa ett förbud mot att skaffa barn. Alla vuxna som väljer att ta Långtlivmedicinen måste skriva på en förkunnelse (därav den engelska titeln) som intygar att de inte ska skaffa barn. Eftersom alla vill leva för alltid så är det nästan en total avsaknad av barn - de är oönskade av de vuxna (därav den svenska titeln). Trots förkunnelsen så föds flera illegala barn och då de så kallade infångarna lyckats spåra barnen tvångsintas de till anstalter där de isoleras från omvärlden och fostras till ett liv som slavar.

Bokens huvudperson är Oönskade Anna som är ett av dessa barn. Hon har bott på anstalten Grange Hall nästan hela sitt 16-åriga liv och tror att hon är där för att betala tillbaka till Moder Jord för sina föräldrars synder. Varje dag utför hon sina arbetsuppgifter plikttroget för att bli en Värdefull tillgång åt staten. En dag kommer pojken Peter till anstalten, ännu en tvångsintagen Oönskad. Anna lär motvilligt känna Peter, som berättar om livet utanför anstalten, och försöker få henne att inse att det finns en väg ut från Grange Hall.

Boken hoppar mellan Annas dagboksanteckningar och tredjepersonsberättande. Läsaren får också följa flera olika karaktärer, onda som goda, vilket emellanåt gör boken mer spännande. Personligen tycker jag dock att boken är väldigt enkelt berättad, både språkligt och berättartekniskt. Boken tar sig aldrig riktigt och karaktärerna känns väldigt stereotypa. Ofta brukar jag uppleva att böcker kan vara för långa men i Oönskad så tycker jag faktiskt att berättelsen kunde utvecklats och nyanserats ännu mer. Nu löser sig allting så himla fort och enkelt att berättelsen istället känns osannolik.

Det märks att detta är Malleys debutbok. Den är inte i samma klass som Suzanne Collins Hungerspelen och Scott Westerfelds Fultrilogi. Jag kan inte låta bli att jämföra hjältinnorna i böckerna. Anna bleknar i jämförelse med Katniss och Tally, vilket är synd för Malley hade kunnat göra så mycket mer av karaktären. Jag tycker att Oönskad i grunden är en bra berättelse men som helhet blir Oönskad inte mer än en tafatt dystopi som är en dystopi i sig.