Kazu Ishiguro har förutom Never Let Me Go (2005) skrivit flera böcker bland annat The Remains Of The Day (1989) som han fick Bokerpriset för och som också filmatiserades med Anthony Hopkins och Emma Thompson i huvudrollerna.
Never Let Me Go är en mycket gripande och välskriven dystopi som handlar om 31-åriga Kathy H. som återberättar sitt liv. Inledningsvis berättar Kathy om sin barndom som hon spenderar på en internatliknande skola där hon blir nära vän med klasskompisarna Ruth och Tommy. Samtliga barn på internatet är föräldralösa och fostras av skolans personal till att bli goda donatorer som slutligen är barnens ändamål, men exakt vad ändamålet innebär får de inte riktigt klart för sig förrän de har lämnat skolan.
Detta är en intressant dystopi som tar med läsaren på en spännande men obehaglig resa som följer Kathys och hennes vänners liv. Boken behandlar deras vänskap och kärlek till varandra och tar dem mot deras förutbestämda destination. Utan att avslöja för mycket av handlingen så kan vissa jämförelser göras med Aldous Huxleys Brave New World.
Bokens titel kommer från en mycket stark scen då Kathy sjunger med till en sång där en del av refrängen lyder "Baby, never let me go."Och så känner jag för boken, eftersom den släpper inte taget om mig, utan snarare håller den sig kvar, precis så, som en bra bok lever kvar hos sin läsare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar